Hem Massage Hästar Om mig Hem Massage Hästar Länkar

Freyr frá Nystu

1991
e: Sleipnir frá Katulabo DK88 - Emma Island

 

Det finns inte ord för hur mycket Freyr har betytt för mig!

1996 var jag på träningsläger inför NM hos Veronica Limnell. I en mörk box i stallet stod en rätt liten, 5-årig, svart valack med öronen slickade bakåt och såg rädd ut. Det var en häst Veronica "räddat" och tänkt tävla lite själv, men det blev inte så. Jag föll pladask för den till synes ilskna lilla hästen. Och den 2/9 1996 blev han min!

Freyr har en tragisk barndom bakom sig. Hans mor fick avlivas p.g.a. fång då Freyr var endast 3 månader gammal. Efter det har han blivit grovt misshandlad av människor och tappat all tillit. Han kunde både sparkas och bitas och attackera om han upplevde en det minsta hotfull. Det blev många läxor som lästen i hans box eller hage för att han skulle känna sig lugn och trygg med mig. Mycket "NH-jobb" och förtroendeuppbyggande arbete fick så småningom Freyr att bete sig mindre hotfullt. Att gå i stor flock fick honom också att må bättre. Men det tog tid!

Jag gick, då jag fick Freyr, hästskötarutbildningen på Brusaby och hade Freyr uppstallad en bit från skolan. Mååånga cykelturer till stallet på alla möjliga tider blev det under det året.


Freyr och jag hoppar på Ypäja, ca 1 m (foto:Tom Segerberg)

1997 skulle jag göra min hästskötarpraktik på Fors Gård. Freyr följde självklart med och vi installerade oss på Fors i augusti 1997. Och där stannade vi kvar!

Tack vare Ylva Hagander och fick jag möjligheten att rida för fantastiska instruktörer, utbilda mig till B-instruktör för islandshäst och både träna och rida in hästar.

Freyr och jag tränade regelbundet för Nina Keskitalo och hon har hjälp oss otroligt mycket!

Tävlade gjorde vi en hel del. 1996-2002 syntes vi på banorna i båda Sverige och Finland. I början var det fyrgång, T.2., dressyr, terränghoppning och banhoppning som gällde. Men så en dag 2001, när jag tröttnade på att Freyr blev passaktigare och passaktigare i tölten, lade jag pass på vägen vid Fors - och hej vad det gick undan!

Så efter det var det femgång, några passlöp och dressyr som var ikryssade på anmälningsblanketterna. Fortfarande åkte vi varje sommar över till Finland och tävlade i FM (och ibland i någon kvaltävling innan). 2002 fick vi till det helt! Vi blev Finska Mästare i femgång!

I och med jobbet på Fors Gård red även Freyr och jag med i showen på Stockholm International Horse Show 1997-2000 samt 2002. Otroligt roligt!

 


Inför invigning på Globen 1999 eller 2000

 

2003 kom jag, efter många sömnlösa nätter, fram till att Freyr och jag var klara med varandra. Han gick på toppen av sin kapacitet och jag ville ännu mera! Det var dags för en ny häst.

Att sälja Freyr, med sitt speciella lynne, var inte helt lätt. Men en dag ringde en mycket trevlig dam, Angela, och berättade att hon och hennes dotter inte alls skulle köpa häst nu men ändå hemskt gärna kom och tittade på Freyr. Sagt och gjort! Angela och hennes dotter Felicia kom och såg, provred och föll direkt för lille svarte pålle! Och alla tankar på att "inte köpa häst nu" lades snabbt undan! Redan i bilen på väg hem ringde Angela mig och hojtade: "Sälj honom för sjuttsingen inte till någon annan! Vi tar honom!"

Nu bor Freyr hos Jexie Eriksson på Beatelund på Ingarö.

Jag kan inte tacka Felicia och Angela nog för att de köpte Freyr! Han har det underbart bra och Felicia rider honom mycket bra!

 

Till Freyrs galleri

Tillbaks till hästarna i mitt liv

Senast uppdaterad 2013-05-19

Copyright © Erica Osterman 2008